Lagom sval morgon. Mina “kamrater” konstaterade när jag anlände till parkeringen att lillgrabben i gänget också börjar bli till åren kommen eftersom jag måste ha vaknat tidigt. Tyvärr får jag väl inte ta en morgonlur efter passet på banan, men jag förstår vad de menar. Till sist blev vi 6 spelare som gick ut på 10:an. Helt enligt schemat som vi fick förra året och fortfarande följer. Det kommer vi göra tills någon säger åt oss att ändra på det. Tydligen var det lite svårt att vi går tvärtemot vanliga starttee. Många bokar starttider vid 9-tiden och det kan vara svårt att komma ut för att spela 18 hål.
Fåglarna kvittrar och solen sken på oss under de inledande hålen, men några av oss hade en tyngre morgon än andra. Få se om jag kan återge detaljerna utan att namnge vilka spelare som gjort vad.
Spelare A blev något besviken med sitt spel på 10:an. Och eftersom han var den som skulle slå ut först på 11:an, klev han muttrande upp på utslagsplatsen och drog iväg en boll. Varvid hans medspelare, som medvetet hållit sin tungor, påpekade att de minsann tänkte slå ut från herrarnas gula tee. Ridå! Men spelet gick säkert bättre efter det.
Den andra incidenten inträffade först på Bauerhålet. Spelare B hade haft det lite motigt med många slag som drog till vänster. Kanske alla om man ska vara ärlig? Trots att han tränat in ett fint järnslag på driving range dagen innan, verkade det inte infinna sig vid skarpt läge på banan. Det är väl kanske inget man ska förvänta sig heller? En noggrann förberedelse av utslaget på 16:e tee ledde inte till någon förbättring. I förgrymmelse “tappade” spelaren sin klubba. Varvid onämnd medspelare påpekade, att det fanns en konsekvens i det att klubbtappet också drog åt vänster. Nåja!

En som lyckades hålla styr på både klubbor och bollar den här veckan, och som vi dessutom kan namnge, var Sören. Vi kan nog lägga in hans nummer på speed-dial i swish-appen. Han ser stark och stabil ut. Vi gratulerar honom och ser fram emot en ny omgång nästa vecka.
Svinga lugnt!